princessconsuelabananahammock

Vi ar som sagt tillbaks i Rio. Vi valkomnades av vara livs varsta ovader; Vi blev fast i en mataffar i en timme. Folk vadade fram i vattnet och det blixtrade var femte sekund. Vart forsta hostel var riktigt ackligt med hyffsat otrevlig personal och med smakryp i latexmadrasserna. Men vi fordrev tiden med diverse utgangar for att slippa vara dar. Daremot hade hostelet shower och upptradanden, dar vi fick lara oss Bailifunk och Capoeira. Vi fick antligen erfara en utgang i populara Lapa, vi gick fran stalle till stalle tills dess att fotterna svek oss. Dar fick vi aven vara med om var andra skrackupplevelse med gatubarnen. Men MusculoMaria fick superkraft och slungade bort barnet latt som en platt.

Nu befinner vi oss pa den har resans mysigaste hostel. Vi har fatt en egen takvaning med egen toalett, AC, bra tryck i duschen, handdukar och TV.

Den viktigaste dagen ar idag, men vi firade den rejalt igar pa ett stalle som heter DaHouse. Carro blev grattad pa sin 21-arsdag av livebandet pa tolvslaget och sedan fortsatte kvallen i spritens tecken. Efter ett par timmars somn vacktes sedan det bakfulla och sjuka fodelsedagsbarnet med citrontarta och sang.

Det verkar som att det ar pa det har hostelet vi kommer spendera vara sista dagar och hemreseangesten okar for varje dag, men vi saknar er dar hemma. tro inget annat...