Roj i Rio
Iguazu-fallen fran den brasilianska sidan var bra, om inte battre an den argentinska. Dar fick vi bade komma nara och se panorama-vyn.
Ater till det viktiga. Nu ar vi inne pa varan fjarde dag i Rio, och egentligen behover vi inte skriva nagot for har ar allt precis som man tror. Nar vi var framme pa Rios flygplats och mottes av vara skumma men skona hyresvard kom det fram att vi inte alls skulle bo pa Ipanema, utan pa Copacabana - strandernas strand. Karnevalstamningen fanns bade inuti och utanfor bilen. Var chaffor hann byta om och spela sambamusik medan vi krypkorde pa motorvagen mot Rio. Lisa fragade om hon fick kora bilen, men sa party var han inte. Under bilfarden akte vi forbi Rios kakstader. Vi var tvungna att lasa dorrarna och kora mot rott for att undvika farorna. Till slut kom vi i alla fall fram helskinnade och lagenheten var over forvantan, centralt lage och med utsikt over Copacabana.
Vi har sprungit langs hela stranden och kryssat mellan brassar och parader. Pa dagarna ar vi de mest pakladda pa stranden. Alla mellan 0 och 100 ar har antingen string eller speedos. Vi har ocksa mott upp nagra gringos fran Sverige som lart oss om kvoteringen inom polisyrket. Pa kvallstid har det annars blivit mest gatufester och X antal Caprinihas.
I lordags bjod vi over var hyresvard pa en drink och lite affarsnack. Det hela ledde till att vi kopte tre biljetter till den stora paraden. Paraden var, till skillnad fran Inkaleden, vard pengarna. Med vassade armbagar och oskyldiga leenden fick vi de basta platserna pa var sektion och kameran gick pa hogvarv.
Vi har aven kommit i kontakt med Rios gatubarn i form av en liten spaghettiflicka pa sex ar som borjade sla oss nar vi inte ville kopa hennes tuggummin. Efter det kastade hon olburkar pa oss och skrek "Fock jo!"
BILDER
Iguazu
Idag har vi overtraffat svetten pa La Bomba. Har i Iguazu ar det sa fuktigt att man omojligt kan fa tvatten torr, det har Emilie fatt erfara som nu star och torkar tvatten med en harfon. Till skillnad fran salsastallet holl vattenfallet vad det lovade. Nar man tittade ner i djavulsgapet (det storsta vattenfallet) var man tvungen att vanda om for att inte tappa andan. Och efter det kunde man inte sluta titta. Vi stod sa pass nara att man blev duschad av vattenmolnen och den kanslan kan inget vykort i varlden formedla.
OBS! Lisa har gjort det omojliga. Undvikt hartvatt i 18 dagar! Grattis till Lisa. Hon ar nojd, Carro och Maria ar det inte.
Tillbaka i Buenos Aires
Trion har utvecklats till en kvartett. Efter Uruguay begav vi oss tillbaka till Buenos Aires for att mota upp Emilie. Vi bor nu mitt i smeten till skillnad fran sist, mitt bland parker, shopping (som vara planbocker blivit varse om) och restauranger. Emilie har inte bara fort med sig nya krafter i ganget, hon har aven dragit med oss pa kulturella upplevelser, t.ex Obelisken, Presidentpalatset och Recoletas kyrkogard.
Som ni sag i forra inlagget blev det ocksa en del fest, ni kommer aldrig fa veta vem som festade for mycket och som ar producenten av inlagget.
Igar gjorde vi en valdigt viktig grej, vi var pa Boca Jr´s forsta hemmamatch pa LA BOMBONERA. Arenan ligger mitt i Buenos Aires slum vilket betyder att sakerhetspadraget var i varldsklass. Vi var tvunga att fixa transport hela vagen bade till och fran stadion och vi turister slussades in pa stadion tva timmar innan Bocas vildar till fans dok upp. Stadion sag ut som att den varit med om tre varldskrig och man var tvungen att sta under tak for att undvika kiss och spott fran bortalagets klack. Pa sakerhetsbladet uppmanades vi att absolut inte heja pa bortalaget, det var fraga om liv och dod. Hettan var obeskrivlig. Vi stod mitt i solen i 40 graders varme och fick tillverka vara egna kepsar av papper och trojor. Vi var villiga att betala var veckobudget for lite kallt vatten, men eftersom ingen ville salja fick Carro och Maria bege sig ut i "no mans land" utanfor stadion. Senare forstod vi att aven detta var en fraga om liv och dod nar var guide forskrackt foste in oss tillbaka till stadion. Stamningen var pa topp under hela matchen trots att Boca forlorade. Trummorna och sangen kunde hallt pa tills tidernas begynnelse for Bocas klack trottnade aldrig. Fotbollen kanske inte var fortklassig men det fanns manga unga och galna spelare som var kul att se. Hojdpunkten var nar stjarnan Palermo byttes in, da var det ingen som brydde sig om att Boca lag under med 0-2. Efter matchen kandes det som att vi hade sprungit ett maraton. Trumhinnorna sprangde, vi hade solsting, vatskebrist och helt mor i kroppen efter att ha statt i okenhetta i fem timmar. Vi slapptes ut fran arenan 40 minuter efter matchens slut med Boca-fansen. Utanfor stod alla Buenos poliser beredda med k-pist och gevar.
Pa tisdag vantar lyxbuss i 15 timmar upp till Iguazu-fallet. Vi hors efter det!
utekvall
kommentera mera
Nu ar vi tillbaka i Buenos Aires efter ett par soliga dagar i Uruguay. Dar traffade vi en ny blottare som vi hade sallskap av varje dag pa stranden. Men aven en hel del gulliga svenskar. Det var helt klart vart att aka dit (tillsammans med alla Buenos-brats) och se alla alléprydda gator och vita sandstrander.
Vi hyrde cyklar i en och nastan tva dagar. Den andra dagen blev ingen cykeldag eftersom det kandes lite val riskfyllt da Carros cykel saknade en trampa, Marias cykelstyre satt bak och fram och Lisas cykel hade inga bromsar.
En posiv grej som hande dar borta var att vi fick tvatta klader. Maria och Lisa kunde antligen oppna sina ryggsackar utan att motas av svett och skit fran Inkaleden och Caroline fick for forsta gangen pa mycket lange byta trosor!
VAMOS A LA BUENOS
Bada kvallarna har har vi spenderat i Palermo Hollywood och vi har redan funnit vart favorithak. Musiken ar inhemsk och folket ar en mix av argentinare och turister. Har bor man vara kvallspigg eller riktigt riktigt morgonpigg for att klara av att festa. De flesta stallen oppnar vid 2 och stanger vid 8. Var forsta kvall foljde vi ett gott rad och besokte Club69. En klubb med techno, strippor, transor och upptradanden pa lopande band. Bland annat fick vi se valtrande breakdansare och feta transvestiter.
Ni kanske undrar hur det ar att vara blond i Sydamerika? Sedan dag 1 pa resan har vi fatt vanja oss vid att bussar, bilar och hela familjer stannar och askadar. Uppmarksamheten vi fatt togs till en ny niva i en park har i Buenos. En man kunde inte halla sig utan satte sig 3 meter fran oss och tillfredstallde sig sjalv. Trots att detta kan skapa visst (och ibland valdigt mycket) obehag ar det bara att ignorera och se till alla dom trevliga manniskor som faktiskt finns har och som tillochmed kan prata engelska.
Vi har aven kommit pa hur man skulle kunna forbattra Inkaleden:
En idé ar att smalla upp hotellkomplex vid varje stopp med pool, gym, tennisbana m.m. Man skulle ocksa kunna underlatta vandringen med lite roliga inslag som vattenland, gocartbana eller nojesfalt. Som en liten extra krydda kanske trippen avslutas i MachuPicchu dar vi slopar ruinerna och ersatter dessa med en schysst stalle som typ Cafét eller Laroy. Men det viktigaste ar att asfaltera hela Inkaleden samt hitta en alternativ losning till vandringen, exempelvis rulltrappor, rullband eller hissar. Det sista som bor atgardas ar att alla djur och indianer buras in, sa att vi turister slipper ga runt och leta efter dom. Man vill ha allt pa ett och samma stalle.
Vi tankte maila vart forslag till var entusiastiska guide och se vad han tycker. Sen ar det upp till er om ni vill investera i den.. Vad tror ni?
I Lima
Vara tva dagar i Cuzco spenderade vi pa varat hotellrum. Toaletten gick pa hogvarv och vi hann se alla mojliga serier pa TV; Vanner, 2 and half men, Greys anatomy, private practice, halften var dubbat! Den som var mest sjuk fick ligga i sjuksangen, da slapp man dela sang och man var dessutom narmast toaletten. Om man var riktigt sjuk fick man ta med sig kudde o tacke och lagga sig i badrummet. Vi hade bara tva sangar pa rummet eftersom vi bara ville betala for ett tvamannarum.
Efter att ha tomt vara magar pa allt som ar mojligt och bara levt pa vitt brod och Resorb - kanner vi oss nu lite morbultade. Men snart vantar sol o fest pa Sydamerikas ostkust.
Vi har for ovrigt sett Patrik Ekvall i egen hog person.
For ovrigt ar Lima verkligen en positiv overraskning, asfrascht och fint overallt. Och manga morka skonheter pa surfingbradorna och langs strandkanterna.. Lite rolig info mitt i all misar, saknar er!
